Vem ska ja tro på tro på tro på när......?

HOOOHOOOOO!

Tänk att man ska vara så sjukt trött efter en fest...Det tar ju några dagar innan man är tillbax! Kanske är åldern..;) Men äsch..Finns ju inget bättre än att bli äldre!
Idag har jag så där stora vardagsproblem igen..Bokat tvättstuga och är van att ha tvättmaskin hemma, så nu blir d ett jäkla massa spring! Nä, ska man hitta nåt positivt så är det ju bra att allt blir tvättat när man bokar så här...
Men man får ju inte klaga på nåt..Nu skulle dom där som alltid ska vara sådär glad och tacksam ha sagt:" Tänk på dom som aldrig kan tvätta.., som inte ens har vatten!!! "  Jo, jag tänker på dom också mitt i allt vardagslyx och lyxproblem! Varje gång ja tar en klunk vatten tänker ja på hur bra ja har det..

Känner mig lite ur fas..Lite trött på folk, men samtidigt trött på mig själv och att va ensam..Kan va att jag bara är trött..För ja behöver ju va ensam..Eller så är det så att jag är lite förstörd här längst inne från mina senaste år och det har kommit ikapp mig...! Jag behöver nog bearbeta och landa och det ska få ta den tid det tar! Efter ett långt förhållande blev ja tok kär....igen! Har inte erkänt för mig själv, men fan så kär jag blev! Han hade allt...Allt utom mig! Han gjorde mig glad, lugn och pirrig...En gammal kärlek blev ny och lika som då tog han mig med storm..Och det blev ett stort slag i magen på mig precis när ja sänkte garden..Om ja hade en mur runt mig förut så är jag nu för tiden totalt byggd av pansar! Jag gillar d sådär..Jag gillar mitt gamla ja mera..Då ja faktiskt kände nåt, kände värme, vågade chansa och vågade tro på någon!
Jag känner mig sjukt kluven i allt...Jag har bestämt mig för att bara luta mig bakåt och försöka andas och bara åka mé! Jag behöver folk som drar i mig just nu..Jag älskar dom i min närhet som gör det! Jag behöver det och jag behöver känna det..Trots att det ger mig panik ibland pga att ja måste ta beslut..
Men jag kämpar mot mina små kompisar som sitter på en varsin axel och skriker...Ser ni dom?

Kommentarer
Postat av: Eijme

Usch usch usch...varför ska det behöva bli så att när man sänker garden så får man ett slag. Jag vet SÅ JÄVLA VÄL hur det känns. Man törs inte lita på något som sägs till slut. Man är säker på att det (förälskelsen) kommer att sluta i tårar som alltid. Så kände iallafall jag. Men grejen är att man alltid faller dit igen, hur höga murar man än byggt upp! Det är oundvikligt. Om och om igen... Och till slut behöver man inte bygga upp dom på nytt igen, för då blir allt bra! :) <3 Kram!

2012-06-19 @ 12:01:45
URL: http://emmliv.blogspot.com
Postat av: Annica Olsson

Skönt att höra att det finns fler...Jag känner att jag har stängt av mig själv och mina känslor! Så just nu har ja svårt att slå på igen! Känner mig nollställd!
Tack gumman! Kram

2012-06-20 @ 23:25:27
URL: http://rolun.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0