Saknad!
Denna saknad gör mig sjuk..Jag längtar redan min lilla skrutt så mkt att det verkligen gör ont!!! Han är mitt allt! Han ger mig så mycket kärlek och där behöver jag aldrig fundera på om den är besvarad! Han är alltid glad..Och blir han ledsen så går d över på 2 sekunder, efter en kram eller så!
Varför ska Sverige vara så långt? Och när Elliot lägger huvudet på sne och ser ledsen ut och säger: "Annica, varför bor inte du i Göteborg?" Då börjar man fundera...Nu är d bara jag och mamma kvar i den här stan..Syster (som är nybliven ekonom och snart civilekonom) har tagit med sina godingar och flyttat till Ö-vik med Micke! Dom hyr ett hus där numera..Bror (som jobbar som brandman) med familj ska hyra ett radhus i Gbg och har nr 2 på väg..Och så va d ja kvar..Den här lilla skitungen som aldrig får någon ordning på sitt liv..Ingen utbildning, ingen familj på långa vägar och ingen framtidsplan...Känns sådär! Tur man får njuta av andras lycka!
